My head is full of posts I've read over at various blogs, i.e Eleanor's post sometime ago, about jeans. Or the impossibility to find comfortable jeans. I love baggy jeans but I'm very concerned about my butt in them and never am quite relaxed. I still hope to find the perfect fit and the perfect hue of denim. I wonder why I don't stop chasing the perfect pair, because deep down I know there is no such thing.
Ett litet leende till er som är kvar.
Jag har huvudet fullt av saker jag läst på olika bloggar, bl a Eleanors inlägg om det omöjliga i att hitta sköna jeans. Jag älskar säckiga jeans men kan inte slappna av angående min rumpa. Jag hoppas fortfarande hitta det perfekta paret - fast jag vet att det inte existerar.
I read another post at Anna Stilla about the glorious shape of Venus of Willendorf and thought a little about the possibility that they ( women of the Stone Age) held this as an unreachable ideal, because seriously, we've all heard of the Neolithic diet, right? No way they could have looked like that. But she's really cute.
Jag läste ett annat inlägg hos Anna Stilla om Venus från Willendorfs sköna form. Jag tänkte lite att det kanske var ett ouppnåeligt ideal för dem, för inte kunde de se ut så där med den mathållningen? Stenåldersdiet är ju inget man blir fet av, precis. Men söt är hon.
I've also been thinking a lot about the economic crisis. Or the lack of evidence of it. Shopping in Sweden reached new heights during July. People spent 18 % more money on clothes and shoes this summer than they did last July.
Do we consume to quiet the anxiety over the crisis? Or take our responisibility as citizens and shop as much as we can to make the wheels keep turning?
I read somewhere that if you can make a cup of coffe, take a shower and have butter at home you belong to the absolute upper class of this planet.
Jag har också tänkt en del på den ekonomiska krisen. Eller brist på bevis för den. I juni slog detaljförsäljningen nya rekord. Svenskarna handlade skor och kläder för 18% mer än förra året samma månad. Shoppar man för att glömma krisen? Eller vill man bidra till att hjulen snurrar vidare?
Jag läste någonstans att om man kan göra en kopp kaffe, ta en dusch och har smör hemma tillhör man världens absoluta överklass.
What do I do with my lust to consume things? Try to buy as much second hand as I can, which really isn't hard in a city like Malmö - and also used clothes for instance doesn't have that uncomfortable stiffness that new clothes often have. Best thing of course is to hug or kiss someone instead of shopping. Or blog.
Or do it yourself, but I don't have to tell you that!
Vad gör jag med min lust att konsumera? Föröker köpa så mycket begagnat som möjligt, vilket inte är svårt i en stad som Malmö. Och dessutom är second hand kläder mycket skönare än nya. Bäst att pussa och krama någon i stället för att shoppa. Eller blogga. Eller tillverka själv. Men det behöver jag ju inte tala om för er!
8 kommentarer:
Hey Anna! Well where to start with my response; well my first thought was off course: Oh no my greatgreatgreatgreat repeat that a million times grandmother lived in Willendorf! And now you also know why I don't wear jeans at all. I think jeans will do nothing for you (=me). So I don't buy them. You look terrific on that photo! The colour of blue jeans is definitely suiting you! Crisis what crisis, wasn't that a title of an album when I was young (that was in the second or third stone age, I cannot remember it myself!) Now I am going to google that and I'm of to Jeanette who posted as well. Have a lovely evening and a lovely summer, the last :-( part of it!
Wise words indeed. I have retrained my American brain to consume less and less and less and be happy with less and less and less. I could ALMOST pass for European if it weren't for my dreadful fashion sense.
Mycket kloka ord och tankar. Jag får shoppingsug ibland, men blir bara nöjd om jag kan fynda. Antingen på rea eller second hand. Och så är jag ju förstås en som "kan själv" Jag växte aldrig ur den åldern =)
Tänk vad skönhetsidealet kan ändras...
Och jag tycker precis som du ang begagnade kläder. Nästan alla mina kläder är begagnade eller så har jag tillverkat dem själv. Med begagnade kläder kan man skapa en alldeles egen stil. Jag ryser när jag tänker att jag skulle behöva se ut som alla andra "trendiga" människor.
Kram
Anna
Jag håller med föregående talare - du är väldigt fin i den blåa färgen. Visste väl att den skulle falla i smaken... roligt att se att den kom till användning. You look great!
How funny that when I look at this latest picture of you, posing next to the English dictionary, I think to myself "What a great photo of Anna, I really should make a copy and frame it." As if I have known you for years, as if we are friends who go way back. I really love that!
I'm still bitter about jeans, by the way. Oh, and I know what you mean about the economy. Walk down any Sydney street, on any given day, and all of the cafes and restaurants and packed with people. Astonishing.
Intressant att läsa om andras tankar.
Jag har också tänkt mycket på det här med pengar i sommar. Har läst två fängslande böxker om Afganistan o kan inte släppa dem. Nu tänker jag hela tiden på hur otroligt bortskämda vi är här uppe i norr.
När en man i min ålder kom o tiggde pengar av mig, en vanligt ren svensk man men kanske lite rödbrusig, så fick jag mig en tankeställare. I Sverige behöver ingen tigga - ominte annat har vi ju ett fungerande välfärdsnät, iallafall m afganistaniska mått mätt. (Men jag gav honom en tjuga trots allt.)
I'm still here Anna! I love your smile in that photo.
Skicka en kommentar