Kommer ni ihåg den underbara väskan jag fick av min mamma i påskpresent? Den finns inte mer. Inte hos mig i alla fall. I går eftermiddag medan jag var inne i ett konditori för att köpa Gustav Adolfsbakelser (gissa om jag ångrar mig!!) slog någon sönder bilrutan och nappade åt sig väskan och min jobbryggsäck. Nu saknar jag mina jobbpapper, skinnhandskar, nystickad mohairsjal, min kalender - arrrgh- min sminkväska och... jag vet faktiskt inte riktigt, jag kommer hela tiden på småsaker, extranyckeln till mamma, ett par guldörhängen i sminkväskan som jag skulle lämna in på lagning. Suck. Fast idag fnissar jag lite åt den kvinnliga polisen som sa att kvinnor alltid underskattar värdet på det de har i sminkväskan. Det stämmer nog.I was robbed yesterday , someone smashed the car window and stole my shoulderbag - the one I got from my Mother last Easter - and all my work papers and calender. And all my make up. I keep remembering things I had in my bag, like the golden earrings I was going to hand in for repair. I was only away for a few minutes and I parked in a quiet street . Sigh.
Today I was giggling a little (a little, mind you) over the police woman who said women always underestimate the value of their make-up. Probably true.
