måndag 14 juli 2008

Färg - eller min kamera är inte hemma. Colours - or my camera is not at home.

Nu har vi bestämt oss för färg i stället för tapet, kulören "påsklilja" för att vara exakt. Det är en av de gula (!) här ovanför. Plötsligt kom jag att tänka på mitt första drömjobb.
Jag var kanske 10-11 år och gick längs sminkdiskarna på EPA och fastnade framför nagellacken.
Vilka namn! "Lavender longing", "baby shrimp" (hem och slå upp shrimp), "dangerous dusk" (hem och slå upp alltihop) och "shattered satin" (till lexikonet igen).
Jag skulle bli den som hittade på namnen till alla läppstift, nagellack och puder i alla EPA:s hyllor och diskar! Det fanns ett märke, Rimmel tror jag, som hade svenska namn, vilket fick mig att förstå att det fanns en framtid som innebar att jag slapp sitta med uppslagsboken.

Jag minns också besvikelsen när vi skulle måla om hemma i hallen och min mamma tyckte att vi skulle ta "jägargrönt". Sånt outsägligt trist namn på en färg. Mitt 11-åriga jag skulle kallat den "sommarsmaragd". Nuförtiden har jag en hall som är målad i jägargrönt och jag lovar, den står näst på tur när vi ska måla nästa gång. Oavsett namn.

Now we've decided to paint instead of putting up wall paper, the colour "daffodil" to be precise. It's one of the yellows (!) in the picture. And I suddenly remembered my first dream career!
I was maybe 10-11 years old and was mooching about in the cosmetic department in our local supermarket and stopped in front of the nail polish.
What names! "Lavender longing", "baby shrimp" (home to look up "shrimp"), "dangerous dusk" (home to look everything up), "shattered satin" (back to the dictionary). I was going to be the one who named all the polish, lip-sticks and powders in all the shelves and counters! There was a brand, Rimmel, I think, who had Swedish names, which made me envision a future where I didn't have to sit with the dictionary in my lap.
I also remember the disappointment when we were going to redecorate the hallway at home and my mum wanted a green called "hunter's green". What an unspeakably boring name. The 11-year old me would've called it "summer emerald". These days I have a hallway in hunter's green, and I promise; it's next! Regardless of name.

3 kommentarer:

bluemountainsmary sa...

Do you know that it has never occurred to me that there would be someone sitting there naming colours for all those companies. But of course there would be.

Laughed at the thought of you constantly consulting the dictionary.

I love yellow rooms. I had one in a flat in London when we lived there for a while and also in our first home in Australia.

Knitsonya sa...

That is so funny. I have always loved the color names of Rowan Yarns, and thought that would be a wonderful job. And I am partial to yellow - very happy. Our living room is mango and the kitchen has the wainscoting (half paneling) in a light butter yellow. Maybe I love it too much.

Maria sa...

Förstår att du skulle kunna hitta på vackra namn till vackra färger...tänker på din poetiska färgvecka som du hade tidigare.

Så skönt att vara ensam hemma, det är jag alldeles för sällan. Tror att jag skulle behöva det alldeles snart...